Tävlingen avslutas den 31 oktober och priserna delas ut på kvällen den 6 november på konferensen Green IT Summit i Västerås.

Ditt bidrag läggs ut för alla att läsa och bedöma. Juryns och andras kommentarer kan följas under tävlingens gång. Ju tidigare du anmäler ditt bidrag desto mer feedback får du – och det går att modifiera sitt bidrag!

Priserna blir unika – juryn beslutar om priser utifrån bidragens behov. Kanske vinner du ett möte med en riskkapitalist, en studieresa, en server eller ett tårtkalas?

Delta på prisutdelning.

Här är finalisterna

Hållbarhet genom IT
Vi är ett företag som har som enda syfte: Att hjälpa våra kunder att åstadkomma substantiella och mätbara miljöeffekter med utgångspunkt i deras befintliga organisation och IT-infrastruktur.
Vi har genom vårt arbete konstaterat att det finns en oerhörd potential i alla organisationer vi mött att få en större utdelning kring de miljöinitiativ som bedrivs.
Med våra bakgrunder från IT-branschen vet vi att man kan göra så oerhört mycket mer med organisationers befintliga IT-infrastruktur och erbjuder därför våra kunder möjligheten att:
• Mäta, följa och styra deras miljöpåverkan utan kostsamma nyinvesteringar.
• Skapa solida business cases inom miljö- och hållbarhetsfrågor
• Belysa det arbete som ofta redan sker genom att exponera det både internt och externt
• Erbjuda internationellt erkända utbildningar och certifieringar för personalen och organisationen
• Skapa förutsättningar för automatiserad rapportering till externa parter (t.ex. GRI eller IT för en grönare förvaltning)

Bilagor

Kommentarer

Intressant. Alltid bra med olika typer av mätmetoder för att visa på effekter. Det finns ju flera olika metoder på marknaden så min fråga är i vilken del ni anser er vara unika?
/Sofia Holmgren
Intressant med ett bidrag där resultatet verkligen går att räkna på! Jag undrar om det är Strategic Innovation själva eller tillsammans med DGC som ansöker? /Helena Nordin
/Helena Nordin
Hej Sofia, det är svårt att svara någorlunda kortfattat på den frågan men låt mig svara så här: Vi mäter bl.a. CO2-utsläpp i realtid samtidigt som vi lägger mycket energi på att mäta genom hela kedjan för att på så sätt få representativa värden genom hela organisationen. Genom att få mätvärden av samma "valuta" från start till slut kan vi få fram allt från den totala siffran till enskilda komponenter och genom det vågar jag påstå att vi är unika.
/Thomas Cuénant

/Thomas Cuénant
Hej Helena, det är vi som ligger bakom ansökan men vi har gjort den i samarbete med DGC. Detta eftersom 1)de är vår första referenskund inom Enterprise Energy Management och 2)är ett utmärkt exempel på en miljömedveten tjänsteleverantör.
/Thomas Cuénant
Har ni konkreta diagram som visar DGCs besparing inom respektive område dvs PC(arbetsplats) servrar SAN, Nätverk, skrivre?
/Björn Lundkvist
Hej Björn, självklart har vi det. Däremot vet jag inte hur jag skall göra för att visa upp dem här men om du ger mig din mailadress kan jag skicka dig några stycken.
/Thomas Cuénant
Sofia, låt mig lägga till lite tekniska aspekter till mitt svar:
- Vi kan mäta all enskild IT-relaterad utrustning samt, beroende på förutsättningar, andra system såsom larm-, industri- och fastighetssystem
- Det finns inget krav på hårdvaruinköp för att åstadkomma resultaten
- Man behöver inte installera mjukvara lokalt på varje enhet
- Det krävs inga förändringar i befintlig IT-infrastruktur (som att öppna brandväggar osv)
- Alla mätningar sker i realtid
/Thomas Cuénant
Kan ni beskriva hur ni mäter? Jag undrar vad som är unikt med er lösning, kontra andras lösningar. Görs det beräkningar på tider som utrustningen används, eller använder den lokala protokoll eller liknande? Tacksam för snabb återkoppling.
/Martin Högenberg
Hej Martin, vi använder oss inte av någon egenutvecklad lösning utan kombinerar olika befintliga verktyg. Viss utrustning "svarar på tilltal" kring sin egen förbrukning medans andra inte gör det. Det är svårt att svara kort och koncist då det finns så mycket olika sorters utrustning.
Det som gör oss unika är att vi kombinerar dessa olika möjligheter och kombinerar dem till den tjänst som vi erbjuder våra kunder.
/Thomas Cuénant
Hur mycket utrustning bedömmer du svarar på tilltal idag? Och hur ser ni denna utveckling? Är det kopplat till några direktiv, som gynnar utvecklingen?
/Martin Högenberg
Hej Martin, vi bedömmer att mellan 75 och 100% av utrustningen "svarar på tilltal" idag som ett snitt medans 100% av all utrustning som är yngre än 5 år gör det.
Utvecklingen pekar mot 100% då det finns en strävan mot att kunna koppla ihop allt fler enskilda enheter för att å så sätt uppnå skalfördelar av olika slag (se t.ex. TV-apparater).
Vi har däremot inte identifierat några enskilda direktiv som har sk direkt effekt men det finns ett antal initiativ som bidrar till utvecklingen. Ett sådant är t.ex. statens direktiv IT för en grönare förvaltning.
/Thomas Cuénant
Logga in för att kommentera.
TeliaSonera Green room concept - En kyllösning med ett PuE < 1,1
Enligt en global studie (Uptime institute 2011) används minst ca 40% av ett datacenters totala energiförbrukning till kylsystem vilket motsvarar ett PuE tal på 1,8.
TeliaSonera har utvecklat en egen kylsystemslösning som vi kallar TeliaSonera Green room koncept där vi lyckats uppnå ett PuE tal <1,1.
Konceptet bygger på det meteorologiska fenomenet sjöbris där SEE coolers matar en kall inkapslad gång med ett svagt övertrycksatt luftflöde, luften pressas genom utrustningen som skall kylas till den ”varma gången” där värmen samlas upp och återmatas till SEE coolern.
Upphöjt datagolv krävs ej!
Green room är byggt för höga energilaster >30 kW/stativ men det finns även en ”low” och ”mid dencity” lösning tillgänglig.

Bilagor

Kommentarer

Hur många sådana installationer harni gjort?
/Björn Lundkvist
En hittills. Men vi har några ytterligare installationer på gång.
/Dag Lundén
Logga in för att kommentera.
Hållbar IT på Systembolaget
Att ta ansvar och att genomföra åtgärder med syfte att minska Systembolagets klimatpåverkan av IT är inte enbart att konsolidera och virtualisera i datacenter där drivkraften ofta varit ekonomisk och det positiva avtrycket på miljö mer betraktats som bonus. Systembolaget gör skillnad genom att energioptimera samtliga arbetsstationer i företaget både kontorsarbetsplatser och all butiksutrustning. Det genomför Systembolaget genom ett aktivt och intelligent energisparschema som, utan att personal eller verksamhet påverkas negativt, försätter arbetsstationerna i olika nivåer utav strömsparläge de tider de inte behöver vara fullt tillgängliga. Systembolaget sparar 1 161 283 kWh årligen i ren energi, vilket motsvarar 6968 kg CO2-ekvivalenter(Bra Miljöval El 6g/kWh). Besparingen kommer att redovisas i Hållbarhetsredovisningen enligt GRI nivå B i som är en del av Systembolagets årliga Ansvarsredovisning.

Bilagor

Kommentarer

Hur många procent ger denna lösning i besparing av systembolagets totala elförbrukning?
/Björn Lundkvist
Förstår jag det rätt om detta gäller införande av en CA Technology produkt? //Fredrik Franke
/Fredrik Franke
Hej, kul att ni också presenterar angreppssättet för hela arbetet, har ni ambition att ta det vidare för annan kringutrustning också?
/Therese Kristensson
Hej Björn! Besparingen motsvarar c:a 3,6 % av Systembolagets totala Elförbrukning /S-G Flemström


/Stig-Göran Flemström
Hej Fredrik! Det är rätt uppfattat komponenten är en del i CA Tech ECO Software suit som paketerats tillsammans med produkter från andra leverantörer i vår image för arbetsplats

/Stig-Göran Flemström
Hej Therese! Vi kan nog inte installera produkten på fler IT komponenter. Däremot inför vi LED belysning i butikerna och ersätter datorer med tunna klienter samt "follow me" print lösningar för utskrifter.

/Stig-Göran Flemström
Logga in för att kommentera.
Vallby 2.0, Bostads AB Mimer rustar miljonprogrammet med smarthusteknik
Den stora miljöutmaningen för bostadsbolag är att utveckla all befintlig byggnation. I Vallby, Västerås, installeras den senaste smarthustekniken som kan begränsa, omfördela och själv producera energi i ett samlat ekosystem. Exempel på tjänster är lokal elproduktion, differentierade el priser, automatiskt avstängning av standby-laster, närvarostyrd belysning samt olika uppkopplade larm. Tekniken är dold i lägenheterna men kan styras med smarta kontakter och via digitala gränssnitt.

Bilagor

Kommentarer

Tack för bidraget! Spännande projekt. Jag undrar hur ni arbetat med lärande från andra liknande projekt och hur ni har involverat/kommer involvera de boende. Finns det en kalkyl på hur/när en sån här investering blir lönsam? Mvh /Anna, projektledare för tävlingen
/Anna Kelly
Mycket bra initiativ, den största potentialen för besparingar av energi finns i de äldre husen, kommer man ner i kostnad så att detta blir "standard" så finns en enorm miljövinst att hämta.
/Björn Lundkvist
Hej Anna!
Kontinuerligt lärande är mycket viktigt. Som allmännyttigt komunalt bostadsbolag har vi förmånen att ha ca. 300 kollegor i landet där vi kontinuerligt har dialog och erfarenhetsutbyte. I mer organiserad form deltar vi i det landsomfattande BoIT projektet som leds av SABO, Svenska Allmännyttans Bostadsorgansiation. BoIT söker svar på hur vi som bostadsbolag både kan hantera ökade krav på energibesparing samt att vi kommer att få en ökad andel åldrad befolkning med stora vård- och omsorgsbehov boende i våra lägeneheter Den utmaning vi nu har gett oss på med att på allvar erbjuda teknik som begränsar, omfördelar och självproducerar energi är det få som gjort och oftast i form av ett utvecklingsprojekt utan direkt ekonomisk koppling till hyran. Vårt projekt är skarpt, dvs våra hyresgäster får nu möjlighet att själva se sin förbrukning och verktyg att kunna påverka den. Vår investering är också skarp och vi skall under normala ekonomiska villkor ha en återbetalning av investeringen. Den exakta återbetalningstiden är inte klar ännu för projket har fortfarande en del beslut kvar ang. installerad teknik. Det är ekonom som är det den stora nöten. Smart och grön teknik har funnits länge men det har främst vart ekonomiskt möjligt att inför vid nybyggnation men de största bestånden är ju faktiskt äldre fastigheter främst byggda under det sk. miljonprogrammen. Att ändra och skapa bra förutsättningar för dessa är avsevärt svårare. Detta skall även balanseras så att personer med vanlig plånbok har råd att bo kvar. Vi som kommunalt bolag får helt enkelt inte subventionera hyran bara för att vi gör en god gärning utan måsta agera affärsmässigt. Vi har sett att teknikkostnaderna nu kommit ner till rimliga nivåer och kan därför börja ta de första stegen.
/Patrik Forsström
Mycket spännande! Hur ser konceptet för att engagera de boende ut? Vad ser ni är nyckeltn för att få dem att ändra ett beteende och att få en långsiktig lönsamhet i tjänsterna?
/Martin Högenberg
Intressant och positivt. Vad jag förstår finns liknande lösningar - på vilket sätt är er lösning unik?
/Sofia Holmgren
Detta är ett stort framtidsområde och möjliggör bättre hushållning av vårt energianvändande samt att även kunna bli självförsörjande.
/Anders Hedenros
Logga in för att kommentera.
CO2-Keeper
Hos de flesta av oss finns en medvetenhet om att vi genom våra val av färdsätt kan öka eller minska vårt utsläpp av koldioxid. Vi vet att resa med bil oftast innebär ett större utsläpp och resa med tåg ger ett mindre. Men vet vi hur stor skillnaden är och vet vi hur stor skillnad vi kan göra?

Med appen CO2-keeper kan du enkelt mäta dina koldioxid-utsläpp under en dag, en vecka eller ett år. När du går hemifrån på morgonen startar du appen och längs din resväg lägger du in färdmedel. Appen mäter din resväg, stämmer av mot färdmedel och räknar ut vilket utsläpp av koldioxid din resa inneburit. I slutet av dagen får du en sammanställning av dina koldioxidutsläpp under dagen och dessa loggas för att kunna göra jämförelser.

Appens användningsområden är många:

Av egen nyfikenhet och vilja att minska koldioxidutsläppen i den egna vardagen.
För att utmana vänner t.ex. via Facebook att också minska de egna utsläppen.
För företag att utmana anställda att minska sina utsläpp

Bilagor

Kommentarer

Logga in för att kommentera.
FeedApp
Målet med FeedApp är att minimera slöseri med matavfall , det slängs maten för miljoner varje år (flera tusen ton). Användningen av mobilt Internet ökar kraftigt (smartphones). Detta kan utnyttjas för att minska matavfall vilket är bra för miljö.

När maten slängs förlorar både livsmedelsbutiker samt konsumenter.
Tack vare FeedApp kan konsumenter spara pengar när de får möjlighet att köpa maten med korta bäst före datum till billigare pris. Livsmedelsbutiker kan använda FeedApp som en kanal för att lätt nå konsumenter och informera dem att de har maten med korta bäst före datum som ska säljas till billigare pris. På så sätt minskar livsmedelsbutiker sitt matavfall och öka sin försäljning. Konsumenterna får möjlighet att köpa maten med korta bäst före datum till billigare pris. Flera tusen ton mat kan användas istället för att kastas. Detta är bra för miljö.



Bilagor

Kommentarer

Bra initiativ, har ni några intresserade butiker i dagsläget.
Har ni någon kalkyl på realistisk effekt för Sverige?
/Björn Lundkvist
/Björn Lundkvist
Kul lösning. Ibland tänker man att nu finns det väl inte fler appar kvar att "komma på", men det gör det ju naturligtvis! Denna lösning låter spännande med en tydlig koppling till "real life". Jag ser såväl sociala, ekonomiska som ekologiska vinster om detta lyckas. Men vad ser ni själva som den största utmaningen för att den ska få en bred användning? Är det att locka butikerna eller att få en uppslutning bland konsumenterna? Finns det andra hinder som ni identifierat?

Marcus Ihre, SIS
/Marcus Ihre
Finns Appen framme idag, eller är den under utveckling? Även jag undrar över om ni gjort några kalkyler på möjliga besparingar? Man kanske kunde slå ihop påsarna med "Matpriskollen" som redan har många butiker påkopplade och många användare?
/Per Adolfsson
Intressant upplägg, och något som ger mig en känsla av att kunna skapa innovationer i steg 2, med hur den nya datan som skapas kan skapa nya affärer. Skapas det några öppna api´er?
/Martin Högenberg
Spännande och smart lösning.
/Sofia Holmgren
Spännande idé och lösning! Jag undrar lite över en sak vad gäller antal konsumenter och mängden varor med nedsatt pris – visst gäller helheten stora mängder mat men det kan potentiellt vara ganska många kunder som informeras om varor med nedsatt pris och varorna kanske inte alltid är så många till antalet? Jag kan ha missat i er information om detta men kunden kan ju lägga energi på att åka till butik men så har de önskade varorna tagit slut under tiden? /Therese Kristensson
/Therese Kristensson
Aktuellt tema som känns relevant. Finns det någon beräkning på miljöbesparing?// Anders Hedenros
/Anders Hedenros
vad ser ni själva som den största utmaningen för att den ska få en bred användning? Är det att locka butikerna eller att få en uppslutning bland konsumenterna? Finns det andra hinder som ni identifierat?
/Marcus Ihre, SIS

Tack för kommentaren.
Det finns säkert många utmaningar men det vi tycker kan vara bland de svåraste är bland annat faktum att vi människor gör beslut som inte är särkilt miljövänliga. Man vill heller ha dagens varor istället för gårdagens vilket sätter tryck på våra matvaruhandlare som måste matcha våra behov/krav på kvalitet. Det gäller att få konsumenterna att förstå att de gör en satsning för miljö samtidigt som de spar pengar.

Finns Appen framme idag, eller är den under utveckling? Även jag undrar över om ni gjort några kalkyler på möjliga besparingar? Man kanske kunde slå ihop påsarna med "Matpriskollen" som redan har många butiker påkopplade och många användare?
/Per Adolfsson
Tack! Appen är under utvecklingen. Den beräknar vara klar i mitten av november. Vi utvecklar både Android och Iphone plattformar. I vårt företag är vi alltid öppna för nya förslag idéer och är helt öppna på eventuella samarbeten som bidrar till bättre lösningar för både miljö och samhälle. Det slängs 100 000 ton mat varje år till ett värde över två miljarder kronor samt att en tredje del av maten som slängs är ätbar. Appen kommer att självklart bidra till besparingar.


Intressant upplägg, och något som ger mig en känsla av att kunna skapa innovationer i steg 2, med hur den nya datan som skapas kan skapa nya affärer. Skapas det några öppna api´er?
/Martin Högenberg
Tack!
Ja vi kommer att utveckla api’er med koppling mot andra system.

Spännande och smart lösning.
/Sofia Holmgren
Tack för det!



Spännande idé och lösning! Jag undrar lite över en sak vad gäller antal konsumenter och mängden varor med nedsatt pris – visst gäller helheten stora mängder mat men det kan potentiellt vara ganska många kunder som informeras om varor med nedsatt pris och varorna kanske inte alltid är så många till antalet? Jag kan ha missat i er information om detta men kunden kan ju lägga energi på att åka till butik men så har de önskade varorna tagit slut under tiden? /Therese Kristensson

Tack!
Risken att varor inte finns kvar när man kommer finns alltid. Det samma sak som med de vanliga erbjudandena idag. Men butiken kan alltid ta bort slutsålda varor när de vill. Det sker enkelt via admin interfacen.

Aktuellt tema som känns relevant. Finns det någon beräkning på miljöbesparing?// Anders Hedenros
/Anders Hedenros

Tack!
JA. Enligt branschorganisationen Avfall Sverige slänger svenska matvarubutiker mer än 100 000 ton mat varje år till ett värde över två miljarder kronor. Tredje del av det som kastas är ätbar

/Gisele Mwepu
Logga in för att kommentera.
Återanvändning av datorer ger miljövinster
Inrego är specialiserat på återanvändning av datorer och annan IT-utrustning. Vi köper IT-utrustning som i många fall annars hade skrotats i strid med EU:s avfallshierarki. Vi rekonditionerar, uppgraderar och dataraderar produkterna och säljer dem vidare till företag, myndigheter och privatpersoner där de används i ytterligare många år. Återanvändning ger konkreta miljövinster. Under 2011 förlängde vi livet på 120 000 datorer och skärmar vilket gav en miljöbesparing på 5 400 ton koldioxid.

Bilagor

Kommentarer

Tack för bidraget! Kan ni berätta lite mer om utmaningarna, varför återvinns inte fler datorer i samhället, och vad är det som gör er affärsidé unik? Mvh /Anna, projektledare för tävlingen
/Anna Kelly
Kan ni även berätta något om marknaden internationellt? Hur ser ni på er roll i framtiden? Hälsningar Jurymedlem
/Anna Bjurström
Hej, det finns ju helt klart även sociala aspekter i att återanvända IT och så småningom återvinna ansvarsfullt. Kan ni utveckla mer hur ni säkerställer att IT produkterna inte exporteras illegalt och återvinns på ett ohållbart sätt? Mvh Helena Nordin
/Helena Nordin
Hej och tack för relevanta frågor och kommentarer. Här kommer våra svar.
Svar till Anna Kelly:
Om utmaningarna: Vår största utmaning är inte att sälja begagnad IT-utrustning eftersom efterfrågan alltid är större än utbudet, vilket dessvärre innebär att vi ibland måste tacka nej till kunder som vill köpa begagnade datorer eller andra produkter.

Vår största utmaning är få möjligheter att köpa den utrustning som företag och organisationer inte längre behöver innan de skickar iväg produkterna till skroten/återvinning. Tyvärr har de flesta organisationer alltför bråttom med att skrota sin hårdvara. Ytterligare stora volymer IT magasineras i förråd tills vidare vilket också är slöseri med resurser. Även dessa produkter skulle kunna säljas vidare och gå till återanvändning såvida de inte har samlat damm för länge.

Ett stort steg vore om betydligt fler organisationer skriver in i sina miljö- och IT-policydokument att man i alltid ska undersöka möjligheterna att låta IT-produkterna gå till återanvändning när de byts ut. På så vis skulle de också efterleva EU:s avfallshierarki och WEEE-direktivet.

Om varför inte fler datorer återanvänds: Den här frågan brottas vi med dagligen. Enligt en Sifo-undersökning som vi genomförde i september anger majoriteten av landets företag och myndigheter att de skrotar sina datorer när de byts ut. 49 procent av dem (som skrotar) gör det ”för att slippa lägga tid på att sälja utrustningen” eller för att ”vår policy stipulerar att all IT som vi byter ut ska skrotas”. Ytterligare en stor andel menar att man kasserar produkterna för att säkerställa att data på hårddiskar inte ska komma på villovägar.

Vår slutsats är att den utbredda skrothysterin beror på lika delar bekvämlighet – det är enkelt att skicka allt till skroten – och okunskap om att begagnad IT har ett relativt stort värde, för miljön, för den egna ekonomin och för samhället och näringslivet. Återigen: det finns en större efterfrågan än utbud på begagnade datorer. De flesta känner inte till det faktum att man belastar miljön och påverkar klimatet i onödan genom att skrota produkter som faktiskt kan användas i något annat sammanhang.

Rädsla för informationsläckage från hårddiskar är också en faktor som bygger på skrotberget. Även på detta område finns en stor okunskap. Det finns beprövade tekniker för fullt säker dataradering med programvara vilket också gör det möjligt att återanvända hårddiskarna. Vi använder till exempel samma raderingsprogramvara som Försvarsmakten i Sverige. Om en organisation ändå inte känner sig trygg med det kan alternativet vara att destruera hårddisken, men det finns naturligtvis inget skäl att skrota själva datorn.

Vad som gör vår affärsidé unik: Vår affärsidé är att erbjuda säkra, optimerade och miljöbesparande IT-produkter och teknikskifteslösningar till miljö- och kostnadsmedvetna kunder.

Vi har en handfull konkurrenter i Sverige inom handel med begagnad IT, men vi särskiljer oss genom att ta ansvar för hela kedjan kring återanvändning av IT – när det gäller miljö, ansvarsfull hantering och säkerhet.

• Vi är såvitt vi vet den enda aktören i Sverige som tydligt redovisar för våra kunder vilken miljönytta de bidrar med genom att köpa begagnad IT eller låta oss ta hand om den utrustning de inte längre behöver. Vi gör det i form av en miljörapport som många kunder sedan använder som underlag i sin övergripande miljöredovisning.

• Vi är såvitt vi vet den enda aktören som har tagit fram ett program för ansvarsfull hantering av IT-produkter i syfte att förhindra att IT-utrustning dumpas på ett miljövidrigt sätt i tredje världen. Läs mer om programmet i svaret på frågan nedan.
• Vi är såvitt vi vet den enda aktören som hanterar IT på ett säkert sätt genom hela återanvändningsprocessen, från att datorn lämnar skrivbordet tills affärsinformationen är korrekt raderad och utrustningen avidentifierad. Vi utfärdar ett certifikat på att dataradering har utförts.

Säkerheten är central i vår verksamhet och vi är dessutom certifierade enligt ISO 27001 för informationssäkerhet sedan 2008. All personal på Inrego som hanterar hårddiskar och andra lagringsmedia lyder under sekretessavtal och genomgår en säkerhetsklassificering. Våra produktionslokaler är larmade, har övervakningskameror och skalskydd enligt Stöldskyddsföreningens högsta nivå för inbrottsskydd, skyddsklass 3.

• Vi är den enda aktören med en uttalad mission att minimera miljöpåverkan från IT-utrustning vilket präglar hela vår verksamhet.


Svar till Anna Bjurström:
Branschen är relativt ung och kallas internationellt för IT Asset Disposition (ITAD). ITAD-branschen växer snabbt och i dag finns det enligt Gartner cirka 300 renodlade IT-återanvändningsföretag i välden. Inrego är en av de större aktörerna mätt till omsättning och antal anställda.
Inregos mission är att minimera använd IT-utrustnings påverkan på miljön och vårt mål är att förändra samhällets hanteringssätt av använd IT och att återförsälja flest återanvändningsbara IT-enheter i Europa. Med tanke på vår position idag som är uppbyggd på den relativt lilla svenska marknaden, vårt systematiserade och skalbara arbetssätt, vår starka värdegrund, vår långsiktighet och våra duktiga och ansvartagande medarbetare har vi stora möjligheter att nå detta mål och vara ett bra exempel på hur man kan förena affärsnytta med miljönytta och hållbart företagande.
Vi är övertygade om att återanvändning som koncept kommer att bli vanligare inom en rad produktgrupper och särskilt inom IT och elektronik som vid tillverkning förbrukar stora volymer av jordens ändliga resurser. Ett flertal aktuella direktiv från EU och nationella utredningar pekar också i den riktningen. Dessutom börjar vi skönja en attitydförskjutning i samhället där människor värjer sig mot sling-och-släng-mentaliteten och väljer second hand i första hand.

Svar till Helena Nordin:
Vi bedriver vår verksamhet utifrån ett program som vi tagit fram och som vi kallar Ansvarsfull Hantering. Syftet med programmet är att förhindra att IT-utrustning dumpas i tredje världen och säkerställa att IT-utrustning som vi förmedlar tas om hand på ett miljöriktigt sätt.
Grundläggande är att vi endast vidaresäljer fungerande och värdefull IT-utrustning som kan användas i ytterligare många år.
Produkter med för kort kvarvarande livslängd omhändertas av vår återvinningspartner Sims Recycling Solutions som är medlem i FN-initiativet StEP (Solving the Ewaste problem) där världens största elektronikföretag samarbetar för att förhindra att elektronik hamnar i tredje världen.
Sims har återvinningsstationer i flertalet europeiska länder, vilket gör att vår sammankopplade process möjliggör återanvändning och återvinning över hela Europa.
Mer konkret innebär vårt program för Ansvarfull Hantering av IT bland annat:
• Att Inrego endast exporterar och vidaresäljer värdefull utrustning för att säkerställa återanvändning i nästa steg och motverka export av elektronikavfall.
• Att Inrego säljer utrustning till i första hand slutanvändare och i andra hand till kontrakterade återförsäljare. Kontrakterade återförsäljare garanterar att utrustningen hanteras rätt enligt Inregos riktlinjer.
• Att Inrego dokumenterar spårbarhet via serienummer på alla enheter som vidare förmedlas av Inrego och följer upp att leveranser går till avsedd destination.
• Att Inrego endast arbetar med certifierade partners för miljömässigt korrekt hantering av utrustning som måste återvinnas.
• Att Inrego inte exporterar IT-skrot eller lågvärdig IT-utrustning med kort kvarvarande livslängd.
• Att Inregos exportpolicy utesluter export av produkter till länder kända som e-waste hotspots eller är belagda med handelsrestriktioner.








/fredrik nilsson
Hmmm.. Jag kan nog på sikt hjälp er att komma åt och köpa den itutrustning som offentliga och privata verksamheter så snabbt slänger! Ses vi på GreenITsummit?
/Fredrik Östlin
Bra exempel på några som tagit vara på utvecklingen i samhället. Hur ser ni på er verksamhet om 5 år?
/Martin Högenberg
Mycket intressant och miljöviktigt koncept.
/Sofia Holmgren
Vi har köpt begagnade datorer från Inrego och kan intyga att det fungarar bra.
/Sven Ruin
Hej, och tack för uppmuntrande kommentarer.

Fredrik, jag ser fram emot att ses på Green IT Summit (kommer med största sannolikhet dit).

Martin, vi tror på en fortsatt stark tillväxt för branschen och andrahandsmarknaden och att nya produktgrupper tillkommer, t ex olika el-produkter. En annan tänkbar utveckling är att företag i högre utsträckning kan komma att rekonditionera och uppgradera sin IT-park istället för att slentrianmässigt skrota och byta ut produkterna.

/fredrik nilsson
Logga in för att kommentera.
Likström i Karlstad
Minska energiförluster genom användandet av likströms UPS istället för traditionella växelströms UPS.
All omvandling från växelström till likström genererar omvandlingsförluster.
Genom att mata utrustning i serverhallar från en likströms UPS, hoppar man över två omvandlingssteg.

Bilagor

Kommentarer

Hej! Spännande projekt! Undrar hur länge det varit i drift? Och hur arbetar ni och Energimyndigheten för att inspirera andra kommuner? Mvh /Anna, projektledare för tävlingen
/Anna Kelly
Hej! Spännande projekt och framför allt verkar det med relativt enkla medel (existerande teknik) nå energieffektiviseringar. Som "icke-tekniker" har jag dock lite frågor. Kan ni förklara lite mer varför detta möjliggör ytterligare miljöanpassningar? Kommer ström från Solceller och Vindanläggningar ofta i form av likström? /Fredrik Franke (Jurymedlem)
/Fredrik Franke
Hej, jag är väldigt nyfiken på om ni räknat på potentialen om alla Sveriges serverhallar använde DC? /Mvh Helena Nordin från juryn
/Helena Nordin
Anna-
Energimyndigheten och Karlstads kommun har ännu inte samarbetat. Vi planerar en uppstart i mitten på november.

Fredrik-
Ur solceller kommer det likström, vilket gör det enklare och billigare att anpassa till likströms UPS. Ska vindkraft användas så ges möjligheten att ta bort en omvandling (se bild i bilaga1, som visar att vindkraft skapar AC, omvandlar till DC för att sedan omvandla tillbaka tillAC. Detta för att passa in i sveriges nuvarande eldistributionsnät. Den AC'n matar sedan en UPS som omvandlar tillbaka till DC för att ladda batterier. I en likströms UPS görs inget mer utan likströmmen matar utrustningen, medan i en gammal UPS så omvandlas DC till AC igen för att mata utrustning. PC för att passainnan strömmen kommen i till UPS:en.
Den ytterligare besparingen ligger i att när kraftaggregat för t.ex. servrar och nätkomponenter finns, minskar energiförbrukningen ytterligare. Tillverkningen av dessa kraftaggregat är billigare och enklare att tillverka vilket leder till mindre råvaruuttag och mer energieffektiv tillverkningsprocess.
Poängen, och orsaken till min bild, är att alla omvandlingar innebär förluster.
Bilden visar ett konventionellt kraftaggregat till en bärbar dator. Alla har en eller flera sådana. Känn på dom, de blir varma eller hur? Enkelt att förstå, värmen beror på omvandlingsförluster.

Helena-
Vi har inte räknat på hur ett utfall skulle kunna se ut om alla eller iallfall fler serverhallar anslöt sig med likström. Effekten kommer vi att kunna påvisa efter att vår likströms UPS finns på plats. Då kan vi jämföra mot historiska värden och först därefter kunna kalkylera på effekten av fler likströmsanslutna serverhallar

//Michael Wikstrand
/Michael WIkstrand
Ana- Glömde en fråga igår. Vi har haft likström i drift i ca 1,5år i vår sekundära serverhall. Här använder vi lite färre utrustning idag. Men efter 1,5år ser vi att likströmmen fungerar på vanlig serverhallsutrustning men med medvetande om att all utrustning måste provas innan den implementeras,som beskrivet i bilaga 2.
/Michael WIkstrand
Det låter som ett spännande projekt
eftersom det byggs alltfler stora datacenters. Finns det liknande lösningar på marknaden idag? /Mvh Anders Hedenros från juryn
/Anders Hedenros
Spännande. Diskussionen AC vs. DC har diskuterats ganska länge i "datacenterbranschen". Vissa verkar ställa om till DC, men många kanske fortsätter i upptrampade AC-spår? Vilka typer av reaktioner får ni av era svenska kollegor som handhar andra datacenters? Varför gör de inte som ni?

För de som vill initiera sig finns här mer info:
http://www.datacenterdynamics.com/focus/archive/2012/05/green-goes-dc-over-ac-fourth-zurich-data-center
och här en gammal klassiker från Green Grid (2007):
http://www.thegreengrid.org/~/media/WhitePapers/TGG_Qualitative_Analysis.pdf?lang=en

/Thomas Lennerfors, Uppsala Universitet, juryn
/Thomas Lennerfors
Anders - Den enda jag känner till är Energimyndighetens och den vi hyr på Sätterstrands Business Park. Energimyndigheten driver sin i egen regi och vi hyr vår av ett kommunalt bolag. Nu planerar vi alltså DC i vår "primära" serverhall i egen regi. Jag vet att fler är intresserade med vet inte hur långt diskussionerna gått.

Thomas - När jag pratar med andra om likström, möts jag oftast med förvånande uttryck och att man inte riktigt vet vad jag talar om. Kanske därför jag känner lite av pionjäranda när jag beskriver och berättar om hur det fungerar och vilka förddelarna är.
Historisk är ju likströmsdrift likställt med 48VDC och vanligt inom telekom.
De flesta leverantörer av servrar, switchar o.dyl. kan offerera likström, men de likställer det med 48V kraftaggregat. Därför blir diskussionen med leverantörer ofta också beskrivande och förklarande.
Att andra inte påbörjar skiftet mot likström tror jag beror på osäkerhet. Det har inte funnits kraftaggregat för 350-400VDC matning tidigare. Det börjar nu komma, men i liten skala. Jag skulle vilja påstå att det arbete som hittils lagts ner av oss, energimyndigheten och andra, är det som kommer ligga till grund för en förändring. Vi kan visa på "det goda exemplet". Karlstads kommun kommer också att i nästa avrop på servrar och storage ha med vår likströmsmatning i vår miljöbeskrivning. Just för att den vägen få upp ögonen på leverantörer.
Jag deltar på några datacenter forum, där den här diskussionen inte pågår alls. Jag möts snarare av oförstående kommentarer. Men skam den som ger sig.
/Michael WIkstrand
Bra att fler inser att DC-matning är den rätta vägen att energieffektivisera i serverhallar, den stora utmaningen är att få leverantörerna att bygga utrustningen för DC-matning, då ökar besparingen ytterliggare, det verkar som HP kommer att leverera servar för 380VDC enl ABB.
/Björn Lundkvist
Logga in för att kommentera.
e-hemtjänst via välfärdsbredband med tydliga miljövinster
Västerås stad inför e-hemtjänst som ett komplement till ordinarie hemtjänstverksamhet vilket i praktiken innebär att kommunen tar med sig nya digitala omsorgstjänster hem till bostaden där individen kan få ett bättre stöd i sin vardag, en ökad social kontakt med anhöriga och vänner samt får tillbaka sin självständighet. Resultatet av tjänsterna är att omsorgen kan reducera flertal hembesök och göra dessa på distans vilket innebär att många biltransporter till brukarna kan tas bort. Västerås räkn

Bilagor

Kommentarer

Tack för bidraget! Kan ni berätta lite mer om hur ni arbetar med persoanl och brukare. Finns det något incitament för att få dem att använda tjänsten? Mvh /Anna, projektledare för tävlingen
/Anna Kelly
Intresant projekt som kan spara resor,men hur blir det med den viktiga mänskliga kontakten?
/Björn Lundkvist
Hej Anna!

Intressant att du tar upp just kund och personalperspektivet vilket alltid är två viktiga perspektiv men ännu mer när man ser till denna målgrupp. Mindre än 50% av trettiotalisterna, som är en stor kundgrupp för oss, har i dag Internetanslutning av den enkla anledningen att dom inte ser nyttan med IT. Vår personal har relativt andra personalgrupper traditionellt lite erfarenhet och få IT-stöd i verksamheten. För att höja medvetenheten hos de äldre har vi sen 2007 jobbat i nära dialog med användarna för att förstå deras behov och drivkrafter. Vi har arbeta organiserat med detta i antal olika projekt bl.a ACTION, IKT för äldre samt inte minst VIKTIGT projektet, Västerås IKT i Gemenskap. VIKTIGT har som huvuduppgift att upplysa och inspirera äldre om möjligheterna med IKT tjänster vilket kan vara allt från nyttiga, underhållande till sociala tjänster. Tvärt om vad många tror så visar vår erfarenhet att det finns både vilja och intresse men få har tagit sig an att visa på möjligheterna för de äldre.
För personal så betyder e-hemtjänst stora förändringar vilket kan uppfattas hotfullt. Men tack vare vårt relativt långsiktiga arbete och informationsspridning sen 2007 har detta blivit ett naturligt inslag i vardagen. Med det politiska beslutet om att införa e-hemtjänst 2013 så skruvas informationen upp ytterligare. I vårt införande av vi lagt stora resurser på information och utbildning av dels egen personal med även för våra upphandlade utförare. Vi har även nyrekryterat för en helt ny stödfunktion för välfärdstjänster som skall verka som en kompetensbrygga mellan beställare, utförare och användarna.
Ang. incitament så ligger den ekonomiska och miljömässiga vinsten i att insatserna sjunker med e-hemtjänst och ”onödiga” transporter uteblir. För användaren är incitamentet att de erbjuds en bättre tjänst med högre integritet och självbestämmande men ekonomiskt är det ingen skillnad mellan en vanlig hemtjänst eller e-hemtjänst för samma funktion. För utförarna har vi skapat ett särskilt incitament där vi solidariskt delar ”vinsten” mellan beställare och utförare. På detta sätt säkerställer vi att vi får frivilliga sponsorer av tjänsterna.

/Patrik Forsström
Det kanske finns möjlighet att kompensera minskningen av de personliga besöken med en ökad "distanskontakt" via IT?

/Per Adolfsson
Intressant med "e-hälsoprojekt" som även får miljövinster, så länge säkerheten för brukaren kan garanteras.
/Sofia Holmgren
Mycket spänande! Kan ni berätta mer om målsättningarna och mätetalen, ni nämner minskat antal biltransporter? Hur stor andel av nuvarande kunder berörs potentiellt?
/Therese Kristensson
Logga in för att kommentera.

Bidrag

Laddar...